det här med att vara beroende av vadsomhelst
God kväll
Har suttit och pluggat konstant sen jag kom hem från jobbet. Detta bortsett från en middag- och desperate housewives paus.
Det börjar lossna lite med c-puppsatsen i alla fall. Skriver bara ner det jag TROR passar. Sen får jag rensa osv. Kommer se ut så här ett tag fram över här inne. OM jag blir klar i januari kommer jag fira så sinnessjukt mycket att jag måste läggas in.
Alltså för att jag har dansat sönder benen eller nåt
Hatar knark osv. (JA ALKOHOL ÄR OCKSÅ JÄTTEFARLIGT...)
För tur nog har det aldrig blivit jättesuperviktigt med alkohol i mitt liv. Men det är klart, tanken av att plötsligt sluta tar ju emot. Och det är ingenting man bör vifta bort och försvara med någon slags medelhavstänk om rödvin som är bra för hjärtat.
Jag tror att det finns en fara när det går så långt att saker man tycker är viktigt i livet börjar byta plats med varandra. Plötsligt hamnar familjen längst ner. Att gå ut högst upp. Att sitta hemma och kolla på teve går inte ens längre. Det kryper i kroppen. Man måste ut. Vin, vin, vin. Event här. Ett event där. Spänning. Sysselsätta sig och inte tänka.
Det är ju så lätt att åka dit. Att det smyger sig på. Att man börjar leva för att gå ut. Som blir förknippat med alkhol. Som blir förknippat med knark. osv. osv. Sen bah: DÖD och HEJDÅ.
Jaja. Lätt att sitta här lycklig och vifta med lill-pekpinnen. Kan ju säga så här: Om Anton dumpade mig i morrn skulle jag FÖRMODLIGEN gå ner mig totalt. Kanske börja gå ut varje dag. Kanske knarka. Hoppas inte, men vem vet egentligen. Hur som helst har jag känslan av att det skulle bli ett stort hål som behövde fyllas med något. Nummer 1 på vad som är viktigt i livet skulle ju plötsligt försvinna och något annat skulle behöva ta platsen. Och när man mår så dåligt att man inte orkar med sina egna känslor är det nog svårt att stå emot enkla vägar.
Så jag har förståelse. På ett sätt är jag ju fullkomligt beroende i dagsläget, av just Anton. Och han av mig. Skillnaden mellan att ha en väl fungerande relation där man vill vara med varandra och att knarka är väl kanske att kärlek i en relation inte är direkt giftig eller i slutändan dödlig. Det lyfter upp snarare än att bryter ner.
Jaja. Hursomhelst. Det är med knark och alkohol hörrni, en så sjuk sak man reflekterar alldeles för lite över.
Kände mig "träffad" av inlägget då jag just nu har en bror som missbrukar alkohol (vet även att det ibland ingår annat) så pass mycket att det vissa veckor är varje dag. Det här får mig att må piss, men känner mig så sjukligt hjälplös och vet inte alls vad jag ska göra. Stänger honom just nu ute istället, är så jävla trött på allt och ibland känner jag bara att jag hatar honom. Vill självklart inte det, men det tär som fan på mig och jag kan inte låta bli att tänka att det är hans jävla fel :/ Hatar även mig själv för att jag känner så... Nej, alkohol i all ära (jag festar gärna) men när man ser baksidan av det får man en helt annan syn på det.
DIN BLOGG ÄR SÅ JÄVLA BÄST, för övrigt! :)
Fyfan hatar den där boken..
Håller med Anna, Gripsrud-boken är den värsta. Fy fasen vad trög den är. Tacka vet jag Björn Hägers böcker om media..
jag driver ett välgörenhetsprojekt där jag säljer handgjorda smycken och 20% går till att köpa skolmaterial åt behövande i thailand.
Skulle du vilja stöda eller hjälpa mig med något, det lilla du gör, gör skillnad!
Hör av dig till CHERIE.BLOGG@HOTMAIL.COM
tack på förhand
kram
Cherie
Kanske första gången jag läser din blogg full och så skriver du om detta. Men det får mig ändå att må bra över att utgång (med tillbehör) är långt ifrån det viktigaste i mitt liv.
åh ett sånt bra inlägg! du är bra du hanapee. och kämpa på med uppsatsen. håller på att plugga för en monstertenta på 30hp (hanapeepoäng??)och det känns ju inte alls sådär jättekul. men vi klararrrrt
Word!
ÅH fy tusan, hatar verkligen den där boken :) så sjukt flummig!
Tacka fan för Gripsrud! Det finns SÅ SJUKT mycket värre böcker.
Love Grips. U r ma man.
Haha, Gripsrud är ju soft ju, skriver så man förstår och inte som McQuail. Jag sitter också med C-uppsats, i litteraturvetenskap, men har läst MKV tidigare. Fortsätt gärna uppdatera om den, man känner sig mindre ensam :) Lycka till!
Bra skrivet om knark och alkohol, Hanna. Tycker däremot att det är lite sorgligt att du tror att du kommer att gå ner dig totalt och kanske börja knarka om Anton lämnade dig.
Förstår att du skulle bli ledsen, jätteldesn så klart, men det där var lite överdrivet (hoppas jag).
Älskar din blogg i övrigt!
vilket sammanträffande.., frågade nyss min kompis vad hon skulle göra på nyår, och får svaret jag ska väll dricka,knarka osv. Okej, människan är 15 år. Då jag bad henne om att hon aldrig får börja knarka, skrattde hon bara och sa herregud, sedan gick vi åt var sitt hål.
Alltså, hjälp! hon har redan problem så att det räcker! Hur ska man få en kompis att inte göra sån skit? hur ska man få en kompis att inte börja med sånt!?!?
å andra sidan knarkar väldigt många fler än man tror och oftast utan några som helst problem. Knark är inte garanterad död och undergång...
"Wally", jag antar att du säger det där för att kunna ha en möjlighet att få försvara dig själv och din situation. Knark är farligt för hälsan och andra människors hälsa i vilket fall, och det finns inget "Ja, men det är inte så farligt som folk tror, alla mina vänner gör det...". Jag vet mycket om knark, och jag vet också hur mycket det kan förstöra för både personen i sig och personens vänner och familj.
Min kusin började knarka, som tur var hann min familj upptäcka det innan det var försent. Idag är han inlagd på psykhem och tar behandlingar för schizofreni, det är inte ens säkert att han kommer bli frisk igen. Så kom inte och säg att det oftast inte kommer problem med knark. Knark är en garanterad död och undergång på olika nivåer. Det behöver inte betyda att människan i sig dör, men mycket av personen försvinner. Och för andra människor kan det då också upplevas som att personen "försvinner". Människor som du sårar mig.
Jag menar inte att såra nån så det är ju tråkigt att du känner så. Men det är skillnad på knark och knark, världen är inte helt svart och vit. Mår man skit och börjar med droger mår man sämre. Mår man bra kan och röker gräs nån gång är det en annan sak. Säger inte att alla borde börja knarka men däremot att det i många fall inte alls är skadligt. I många kulturer används det vi kallar narkotika ceremoniellt, cannabis har antagligen använts så länge människan levat och olika droger är en del av vår kultur sedan urminnes tider.
Sen är det klart att vi alla känner någon som råkat illa ut på grund av droger, jag kan också peka ut flera som det gått illa för. Men jag tror inte att det främst är drogerna i de fallen utan andra omständigheter, att man saknat något i livet och försökt fylla tomrummet med knarket. Eller som i ditt fall att det utlöst schizofreni, vilket givetvis händer ibland. För mig har droger dock bara inneburit bra saker. Visst har det kanske i nån mån förändrat mig men i så fall inte till det sämre. Men sånt är livet. Ibland går det åt helvete. Ibland blir folk överkörda när de går över gatan, ibland får de nån sjukdom när de åker på semester. Jag respekterar folks val att inte ta droger, men det är helt okay att hoppa på folk som använt narkotika och kalla dem svaga och dåliga människor, det tycker jag är rätt skevt...
ÅH NEJ inte Gripsrud...
Hej!!
Jag funderar på att börja plugga genusvetenskap på din högskola södertörn!!! Vad tycker du? temainlägg i bloggen om genusvetenskap? HISS eller DISS?
skulle vara mycket tacksam om du ville ta i denna fråga.............
MEN LOOOL wally. "I många kulturer används det vi kallar narkotika ceremoniellt, cannabis har antagligen använts så länge människan levat och olika droger är en del av vår kultur sedan urminnes tider" - och? bara för att någonting har funnits länge och är etablerat i samhället på något sätt innebär inte det att det är bra eller okej. kvinnor har varit underställda männen sedan urminnes tider också, och opium har använts since the beginning of time yeee, det är nice det med eller? fan. jag är med på det där om att cannabis inte är världens farligaste grej och att det är lite knas att man pratar om det som djävulens verk, men det där argumentet är lika trött som det om att cannabis kommer från naturen, som om det skulle göra någonting säkert
hej hanapee du är ju typ bäst.
dethär du tar upp om alkohol och att gå ut berör mig. jag har för 6 månader sedan gjort slut på ett tre år långt förhållande med världens bästa kille. jag grät inte särskilt mycket och tänkte inte ens på det så mycket. jag bara gjorde saker helatiden, sysselsatte mig, var aldrig hemma och festade väldigt, väldigt mycket. jag har aldrig varit så förut, min familj har alltid varit viktigast för mig. känns som att jag inte riktigt kan "skylla" på break upen mera för att festa och så men vet samtidigt inte vad jag ska göra för att allting ska bli som vanligt igen, för allting känns så främmande! det känns otryggt att vara hemma, det känns otryggt att göra saker för mig själv för min kille var ju världens största trygghet. jag försöker prata med mina vänner om dethär men det känns som om jag borde ha kommit över det redan på något vis? jag vet att mina vänner lyssnar på mig men förmår mig inte att prata om det bara. HJÄÄÄÄLP MIIG hur ska jag göra för att komma över dethär fest-träsket och hitta något annat som är tryggt och bra i mitt liv?
Röka en joint en fredagkväll är samma sak som att ta en drink på en fredagkväll. vissa gillar att bli berusade på alkohol andra gillar att bli berusade på röka. vad är problemet?
