ADRESSEN
min nuvarande bloggadress är alltsåååååå: www.katrinsgoodiebag.se/blog/hanapee
www.katrinsgoodiebag.se/blog/hanapee
Ni vet väl att jag bloggar på www.katrinsgoodiebag.se/blog/hanapee ?
JAG BLOGGAR PÅ KATRINSGOODIEBAG.SE OM NI HADE MISSAT DET!
glasögat -på!
lääääs
Jag bloggar numera för katrinsgoodiebag.se
Snart kommer det hända grejer
Vi syns här om nåt går snett.

new inlagg
Pause.se fungerar inte, så nu är vi tillbaka här nån timme sådär!
När jag väl skrivit inlägg och försökt publicera, har hela skiten lagt ner?!?! Jag har bitmärken på lillnäven min nu. Efter att ha stoppat den i munnen under ett utbrott.
Jag skulle kunna göra en större reaktion. Men jag väljer att bete mig vuxet. För jag är vuxen nu. Fyller 21 i september.
21 år.
Smaka på det
Mamma är du medveten om att din yngsta dotter är 21 år?! Är du det?! Va? Va? Va?
GALET.
Men nu ska ni få se något annat galet, det är bilderna jag hade i min kamera sen förra veckan. Vill ni se? Klart ni vill!
Varsågoda:
På väg ut till min skog. BASTA!!!!
Efter bastningen. Sjövattnet gjorde Linso 15 år igen. Anna blev ett ryskt flickebarn med genant hårväxt. Jag en apa. Johanna en.. orch.
I fredags var vi på oscar. Linso & jag i en dalmasfrisyr.
Jag bad Linso måla lite läppglans på mig. Hon tyckte jag blev jättefin & ville ta ett kort.
I lördags grillade vi. Innan OH MY! skulle spela på Kåren
Martin, innan han skulle spela. Även kallad Cool-Martin. Eller Rock-Matte.
"noo pictureess" gick martin runt och sa med brittisk accent hela kvällen..
Anna, Lotta & Marie i röken på OH MY! .......OKEJRÅ JAG KÄNNER BARA MARIE MEN JAG VILL FÅ DET ATT SE UT SOM OM JAG HAR MASSA KOMPISAR
Här ville bartendern ta ett kort på oss. Han pratade engelska och var en jävligt jobbig utbytesstudent. Så...
Vad tyckte ni? På en skala 1-10? Vad får jag för det här?
JA JAG FISKAR KOMMENTARER.
AND I'M F*CKING PROUD OF IT!!!!!
...Som Rock-Matte hade sagt.
nytt inlägg på..
men vaaaa
www.pause.se/hanapee
det räcker liksom
om ni är senila så tänk först pause. inte paus . utan engelskans pause.
sen hanapee!!
lalalala
teeeeeeest
NYTT INLÄGG PÅ PAUSE.SE
nytt på pause.se
KLICK!
Så kanske jag ska börja länka härifrån varje dag..
Så att ingen missar mig..
SÅ KLICKA HÄR NU!
så att den här bloggen inte försvinner
NU ÄRE KLART'
Jag har nu bytt sida.
HÄR hittar ni min blogg.
Glöm nu inte att byta min adress på eran "favoritlista" och på bloggkoll och allt vad ni nu håller på med.
Men glöm framförallt inte att kommentera min nya blogg.
Och ja, glöm inte att... att.. ...ATT JAG ÄLSKAR ER..
UPDATE:
& Ja, Pause må krångla ibland. Men som sagt byter de internetsupport och det kommer att ta ett tag.
Så sluta grina, byt blöja, och var istället lite glad att jag nu mera skriver mycket oftare.
Och bättre.
Det känns mycket roligare helt enkelt.
Älskar er!
NU KÖR VI!
SISTA DAGEN PÅ DEN HÄR ADRESSEN.
I morgon flyttar den här bloggen! AAAAAAAAAAAAH LÄÄÄSKIGT. Det här kan vara ett av de sista blogginläggen jag skriver FRÅN DEN HÄR SIDAN. För i morgon hamnar jag alltså på www.pause.se.
SPÄNNANDE! Jag är lite nervös. Sitter väldigt rak i ryggen och har spända käkar om jag säger så.. Jag har så himla ofta spända käkar. Sammanbiten liksom. Kanske är därför jag har så fyrkantigt huvud?
..Nej det är för att mamma också har fyrkantigt huvud.
Men hörrni. I morrn gäller det. Det är i morrn blir jag en del av Mode-Linn, Fotbollsfru-Oksana, Tokyo-tjejer och Klara. Jag blir HanaPee på Pause.se.
Nu fattas det bara att jag klipper mittbena och flyttar till Stockholm. Undrar hur fan man KLIPPER mittbena? Rakar ett väldigt smalt sträck längst skallen. Kanske?
veckoplanering:
Tisdag: Jobba tidigt. Fikaträff. Förbereda bloggflytt.
Onsdag: Ledig. Bloggen flyttar till www.pause.se
Torsdag: Jobba långpass. Packa och tvätta. Eller ja, tvärtom.
Fredag: Åker till Stockholm 12.10. Shoppar. Dricker förhoppningsvis vin på kvällen.
Lördag: Jag & mannen checkar in på Hotell Clearion Sign på eftermiddagen. -DENI!! JA DET ÄR ETT JÄTTELYXIGT HOTELL! (POOL PÅ TAKET!!!) OCH JA DET VAR MIN JULKLAPP TILL ANTON! OCH JA JAG ÄR EN JÄVLIGT BRA FLICKVÄN.
Söndag: Åker hem till Sundsvall på kvällen.
Åh jag känner mig lite stressad. Dels för att jag vill att bloggbytet ska gå såpass bra som möjligt. Vill ha kvar er.
Sen behöver jag veta lite snabbt vart alla bra REOR finns i Stockholm? Det lär vara utplockat. Men det blir bra. Säg nu.
min man har tydligen kommit loss från fotbojan!?
Anton och Linsos sambo spelar i samma hockeylag. JAG VET. Det gör oss till hockeyfruar. OCH JA, vi brukar diskutera hur skadade de är, hur laget ligger i serien och vad vi ska göra för att peppa dem...
Linnea, säger:
är i granlo ska betala räkningaR! hehe, passar på då tommie är på bortamatch!!
hanna säger:
VA!? HAR ANTON MATCH!?
hanna säger:
hahah det visste inte jag
hanna säger:
vart då?
Linnea, säger:
borta.. vet inte vart men de kommer hem vid 11.. halv 12
Linnea, säger:
eller 11 kanske de var
Linnea, säger:
:)
hanna säger:
VAAAaaa men han ska ju mata miiig
hanna säger:
vem ska nu laga maaaat
hanna säger:
joobbbiiigt
hanna säger:
nevvah evvahh!! när åkte dom? jag kom hem från stan nyss, varför har anton undanhållt den här matchen
hanna säger:
eller vänta är det måndag idag?
Linnea, säger:
det är ljuva månnnndag!
tjugosjätte i första
Och OJ vad jag har snackat om lunarstorm de senaste två timmarna!? Har inte sagt lunarstorm såhär ofta på minst tre år. Anledningen var att jag var på intervju med fyra fjortonåringar! Helt underbara.
Jag älskar fjortonåringar. KAN INTE FÅ NOG AV DEM. Jag vill också vara fjorton. Då skrattade man jämt. Åt allt. Man kunde ha en filmkväll med sina kompisar och dagen efter hade man sån skrattvärk i magen så att man knappt kunde gå!
Nu skrattar jag också. Men inte på samma sätt.
HAHAHAHA VA? Varför låter det som om jag är deprimerad och aldrig glad?! Jag är visst glad. Mått riktigt fint den senaste tiden.
Men den största frågan är ändå varför jag pratade mycket om lunarstorm med intervju-tjejerna? Varför tog jag liksom för givet att det är det största samtalsämnet i den åldern? Kände mig som pappa när han sa "ey yo" en gång.
Hursomhelst. Tjejerna var helt underbara. Jag har träffat så bra människor när jag blir intervjuad för denna blogg. Först Erik, sen Alex & Jonna och nu de här tjejerna. Jag förstår inte hur jag bara kan ha så ha så smarta och roliga läsare?!
Åh nu blir jag tårögd... tårarna OCH mensen bara rinner.. har slut på ELLEN's så en papperstuss får försöka rädda.. går inget vidare..

nöten faller inte långt från palmen
VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Aaaaaaaaaaa
JAG HAR BLIVIT MIN MAMMA!!
Den här insikten är jävligt jobbig för mig. Andas Hanna andaaaaaas.
Under hela min uppväxt har jag varit irriterad på att min mor JÄMT gick och städade. Hon städade tillochmed INNAN våra städerskor var där(vi har ett stort hus & mamma har ont i ryggen).
Men det värsta av allt var det här "plockandet". Om jag slängde väskan på kökssoffan efter en skoldag så var den med 200% säkerhet inte där nästa timma. Det var helt sjukt!
Och nu är jag alltså likadan. Äpplet faller inte långt från trädet. Och uppenbarligen inte nöten från palmen heller. Jag måste hålla mig. Kan inte gå längre i den här sjukdomen F..å..r.. .i..n..te.e.. p..l.o....c..k.a.a..a..
Irritationsobjekten i mitt hem just nu:
Hehe och här skulle det varit ett kort på Anton. Det hade väl varit roligt. Hehe. Hehehe. Hehe.
Men eftersom Antons mamma läser den här bloggen väljer jag...
...att lägga ut en bild på henne!
Haha ok. DET hade varit ännu konstigare?! Dels för att jag aldrig varit irriterad på henne men också för att hon inte är en del i vårt hem. DÅ kanske jag hade varit irriterad. Eller nej, det tror jag inte. Gud vad skönt det hade varit. Åååh vill ha en mamma här.
Oj nu måste jag avsluta! Alarmet från köket ringde, bulguren är klar! Anton ropade precis "nu ringde det här!" och som den sanslöst roliga tjejen man är blev mitt svar "men svara då!!"
..
HAHAHHAHAHAHA erkänn att det är någon här som borde satsa på en karriär som ståuppare, oj oj oj *torkar tårarna*.
Hejdå
wallander, öm i kroppen & lite handikappdans på det

Hola Fanzismo
Inser nu att jag var i någon slags smärtkoma när jag skrev det förra inlägget.. Minns det knappt. Allt jag minns från gårdagen är att jag inte kunde stå raklång & att jag såg en Wallanderfilm. Jag var ju ensam igårkväll. Såg alltså en Wallanderfilm ENSAM.
Det är ganska modigt för att vara jag! Jag brukar bara vilja se amerikanska komediserier när jag är ensam. Men igår tänkte jag att det är lika bra att se något halvläskigt så jag inte tycker så synd om mig själv.
Det komiska var att jag levde mig in i filmen såpass mycket att jag dunkade lillnäven stenhårt på soffan och skrek "neee skynda rå!!!! spring!!!!" när Linda Wallander var ute efter killen som ägde bilen där småtjejer våldtogs! Och hon fick honom! Tack vare mina råd...
Jaja idag är det lite bättre med mig. Har fått i mig en banan och lite pastabacon, och det gör inte ont i lederna längre. Men jag är fortfarande öm på något sätt, mår fortfarande illa, känner av mensvärlen också får jag sura uppstötningar hela tiden. SÅ É LEGET.
Anton och jag har haft musikal här hemma på förmiddagen. Eller ok.. JAG gjorde ett uppträdande kan man säga. Och Anton dansade lite med mig efteråt.
Jag kan nu säga att jag vet hur det känns att vara rullstolsburen. Jag satt nämligen ner här på datastolen under hela valsen. Anton snurrade mig, gjorde alla möjliga buggrörelser och jag låtsades vara förlamad i nedre delen av kroppen, så det var bara mitt huvud och överkropp som fick "digga".
-En lek som får betyg 4 av 5 möjliga. Testa!
Nu skall jag bygga mer pärlplatta! Resultatet kommer i början av veckan.
ciao belloz
influensan
Men det kanske fungerar som med äggfisar?
ÅÅÅh det är så synd om mig. Och lilla Anton har lagat mat, smörjt mina fötter och nattat mig. Så jag skickade ut han nu. Öl med grabbarna... Men nu ångrar jag mig... kom hheeem... och smööörj mina förhårdnnader... locka' locka'...
nu gör det ont i lederna. och i huden..
jag gör en eva nazemson
Hej Fanz
I natt klockan 05.00 vaknade jag helt plötsligt av att jag insåg att jag behövde spy. Jag gick in till toaletten och kräktes våldsamt mycket. Började gråta. Kräktes ännu mer. Somnade på morgonrocken i badrummet. Vaknade. Kräktes. Tyckte så synd om mig själv. Somnade. Vaknade och kräktes. Och vid 08.30 nångång kräktes jag ut den sista lilla magsyran jag hade.
Sen klev jag upp. La mig i soffan.
Och då kom den. Mensvärken. Som en blixt från klar himmel så började min livmoder krampa!! Och vilka kramper! Ojojoj. Jag tog en phet värktablett och Anton agerade butler med te och varma flaskor som jag värmde pupp-magen med. Det släppte lite.
Illamåendet hade släppt vid den här tidpunkten och det var endast livmoderns kramper som satte mig ur balans! Så jag tog en dusch. Och då släppte proppen! En röd flod rann längst benen och ner i avloppet. Det kändes lite bättre.
Det blir såhär när jag slutat ätit P-piller pga humöret. Jag får en olidlig mensvärk. Så Spiral är inte ens något att fundera på i preventivmedelsväg. Däremot P-ring har jag fått recept på. Vad tror ni? Det är färre hormoner och de går rakt in i blodet istället för genom kroppen.
Ska jag testa p-ring? Någon som har erfarenhet av den?
Nej nu ska jag lägga lite pärlplatta och försöka äta något magvänligt. Är så öm så.. så aj aj aj.. oj oj oj..
På onsdag flyttar jag till pause.se!
Inte Devote, inte Metro, inte Stureplan och framförallt inte Finest...
Det var Chefredakör Klara Svensson(tidigare bloggat för 1000apor.se) som kontaktade mig tidigare i veckan. Jag nappade direkt. Hade det varit Cosmo hade jag sagt nej.. Hehe.. Om de inte erbjudit mig big cash dvs. Då hade jag lagt upp en nakenbild om de så velat.
Men det jag menar är att Pause kändes väldigt rätt för mig!
Varför?
1. Oksana bloggar där. Ni vet Chippens tjej. Och jag är ju tillsammans med en hockeykille...
2. Gillat Klaras blogg länge
3. I Pause kan man läsa om prylar, det får man inte i andra tjejtidningar
4. Kan dra ordvitsar om sajten.. helvete kom inte på nån kul nu
5. Magkänslan
- Skål & välkommen Hanna!
-Hehe..hee.. Sk..å..l. tackar!Nu hoppas jag att ni hänger med? På onsdag sker flytten! Jag kommer att länka här i från bloggen. Kanske tar det någon dag innan vi känner oss hemma där borta. Men det är lite som med en ny lägenhet, ge det två dagar och man kallar det "hemma". Ok?
Älskar er.
eggmaster goes sportcoment

Här är jag! Jag äter en sked ägg. Det är morgon. Och jag är så fruktansvärt trött.
Idag är det en ny dag! Med nya möjligheter! Bara att klappa sig på kinderna, andas ut hårt tre gånger och saxa över! Jag älskar att prata i sporttermer. Det är för att jag är så extremt osportlig. Inte osportslig, utan osportlig.
Det bästa är när jag säger fel sporttermet. Eller nej förlåt, det bästa är när jag psykar Anton genom att medvetet säga fel. Han vet inte om han kan rätta mig eftersom han är rädd att jag då ska få en känslostorm.
Ett exempel från gårdagen:
Anton sitter och spelar skidspelet på datan. Jag ser detta ifrån köket och springer in i vardagsrummet medan jag skriker "läääär miiiiig.." som ett barn. "Okej! kolla här då.." säger Anton och jag hör hur hans röst blir lite exalterad eftersom jag intresserar mig för något som han tycker är roligt.
Efter någon minut när Antons skidåkare har gjort ett snyggt hopp, utbrister jag.. "Hattrick!!" Det blir tyst. Jag fortsätter "sån jävulskt snygg hattrick du fick till där!!"
Jag ser hur det dunkar i Antons panna. Ha..a..n... m...å..s..t..ee.. f..å...r...ä..t.t..aa... Han gör det inte. Men psykningen är gjord. Jag har rört till det lite där uppe i hans sporthjärna.
"Mission complete!" Tänker jag och sätter mig i soffan, tar en tugga av äpplet och funderar på om alla har det lika bra som vi...
vad den här "smaldebatten" ska handla om
Som vanligt när jag kommer hem från en hård arbetsdag, så går jag i genom min blogglista jag har här på DataPatan. Och som det gladde mitt lilla ungdomshjärta att se hur både StinaLee och Kenza engagerat sig i den här "smaldebatten"! Bra synpunkter har de båda.
Jag är så fruktansvärt glad att bloggar runtom i Sverige ÄNTLIGEN i frågasätter utseendehetsen. För det är det, det handlar om. Utseende. Hetsen till snygghet. Att bli sedd som en cool & trendig brud.
Jag har skrivit om det här så många gånger. Försökt få fram budskapet om hur viktigt det är att känna att man duger.
Att stå upp för sig själv.
Att krama om sig själv och släppa kraven.
Kunna ta ett IG i skolan, bli ledsen, men samtidigt inte ta det personligt.
Att tycka att man är värd att finnas ändå.
Bli dumpad, men veta att man är värd någonting bättre.
Kunna må dåligt ibland, men att innerst inne veta att du duger ändå.
Att se sig i spegeln och känna tacksamhet och lycka över den kropp man fått.
Hur extremt klyschigt det än må kännas, så är det här det enda som spelar någon roll när det kommer till kritan. Ingen miljon på banken, ingen underbar pojkvän, inga snygga kläder, ingen fin lägenhet och inget bra jobb spelar någon roll så länge du inte känner dig DUGLIG nog. Du behöver känna att du oavsett kläder, kille och jobb, är någon. Att du har ett värde.
Ja, jag tror att ni förstår.
Den här debatten ska inte handla om att killar "vill ha någonting att ta i" eller att "en riktig kvinna är kurvig". Det ska inte bli någon Smala VS Feta av det här. Istället ska den handla om hur vi ska kunna acceptera oss själva som vi är, när vi hela tiden översköjs av budskapet att vi ska bli lite bättre på så mycket. Bättre kläder, bättre humor, bättre hår, bättre hy, bättre jobb osv.
Sträva Sträva Sträva! Tappa gärna bort dig på vägen! Och allt som egentligen betyder något!
Det är inget fel med mål och visioner, tvärtom! Det är viktigt. Men mitt i den bloggvärlden, modemedvetenheten och mediahysterin så är det lätt att hitta sekundlyckan och tappa bort levnadsglädjen.
Och inte är det väl så jävla konstigt att 4 av 10 tjejer någon gång med vilje kräks upp skolmaten när det viktiga i livet bytts ut mot strävan efter smalhet. Perfektion. Passa in i världen man tycker sig leva i.
Det är strävandet efter ett ideal som inte går att nå som tar död på oss och den enda medicinen är att acceptera sig själv.
ain't no mountain high enough..
Igårkväll låg jag i soffan och tittade på 2 and a ½ men. Jag åt en skinkmacka. Jag hade nymålade naglar. Jag var tillfreds. Min man satt vid datorn, spelade nåt skidspel. Nej inte skit, utan skid. Det första spel han spelar som jag skulle kunna tänka mig att spela.
Men jag tror jag håller mig till Sims. Har förövrigt stratat upp en ny familj härom dagen. Savanna och hennes katt Toxedo. Båda bär bara svart. Toxeda har fått jobb som djurskådis och Savanna arbetar som polismästare.
"INTRESSESMURFEN ANTECKNAR!!!!" Som Johanna Näsholm skulle ha sagt....
Åh jag har hamnat i världens Elliott Smith -period. Lyssnade väldigt mycket på honom i ettan på gymnasiet, och jag får tillbaks sånna känslor. Jag hade precis flyttat hemifrån. Sov på en tältsäng. Kammade håret med en gaffel. Var alltid med Linso.
Mitt kärleksliv var bara en stor *mEsS*. Men ändå tog jag allt som ett skämt?! Jag var så lättsam på den här tiden. Brydde bara om mig själv...
Hehe när jag låg där i soffan igår så började Anton fota sin snygga brud. Då passade man på att ta fram teatertalangerna.. KOLLA JAG KLÄTTRAR:




